Hefring

Visst tyckte de att hon ibland förhävde sig, att hon var lite storvulen, Hefring, den fjärde systern av nio.

Hennes far, jätten Ägir och hennes mor, Havsgudinnan Ràn,
ägde en stolthet för detta barn.
Ingen kunde veta hur högt hon skulle nå, ibland fick hon sin omgivning att trippa på tå. Hennes vilja var stark, uti minsta lilla kvark,
den kändes,
med en intensitet som nästan brändes.
Men ännu var tiden inte inne,
något höll ännu på att formas i hennes sinne.
Men, snart, alldeles snart,
skulle det komma något underbart.